I vinets värld är begreppet ”terroir” etablertat. Och man vet hur det ger vinet ett större värde.

Samtidigt som Årets Kock-finalen 2016 pågår för fullt på den stora scenen i annexet, Globen, minglar branschen med utställarna. I LRFs monter håller kockarna Klas Lindberg och Stefan Eriksson i en provning där gästerna får prova olika råvaror, av samma sort, men odlade på olika platser. Grönsakshallens potatisodlare Andreas Wiklund som driver Stora Tollby Gård på Gotland förklarar:

– Olika jordmån ger olika smak och konsistens på potatisen. Han får medhåll av Klas och Stefan som jämfört morötter, potatis och olika ärtor.

– Morot är inte bara morot. Vi måste gå ett steg längre, säger Stefan Eriksson.

– Vilken plats, vilken jordmån och hur tillagar jag den bäst, fortsätter Klas som menar att jordmånen även påverkar konsistens och tillagningsegenskaper. I tre glasburkar kan besökaren se skillnaden på olika jordmåner, från den ljusa sandjorden till mörkare moränjordar.

Begreppet ”terroir” är inget nytt i vinvärlden – där man ofta pratar om jord, soltimmar och allt annat som påverkar den slutgiltiga produkten. Det har varit en lång resa från att svenska folket enbart särskilde på rött och vitt vin till idag då gemene man har favoritdruvor, känner till skillnader mellan länder, producenter och vinmakare. Dessutom förpackas vinet med ett anrikt slott, en historia eller bara en kändis. Kan man lära något av utvecklingen i vinets värld? Kan en potatis bli något mer än bara en potatis?

Del 2. Den smakrika norden