Kliv på tåget. Var med och rädda morgondagens fisk. Ronny Söderqvist, inköpare på Fiskhallen Sorunda vill förändra fisk- och restaurangbranschen. 

– Du måste vara med och påverka, säger Ronny Söderqvist, fiskinköpare på Fiskhallen Sorunda och vänder sig till såväl restauranger som grossister. Han tror att branschen, som han själv varit en del av sedan tidigt 80-tal, står inför stora förändringar. Det krävs att fler tar ett större ansvar för vad som hamnar på restaurangernas menyer och tallrikar. Det är hans långsiktiga mål med Fiskhallen Sorunda. 

– Initialt tror jag många kommer undra vad vi sysslar med. Men i det långa loppet, både som företag och som bransch, så tror jag att det krävs för att vi ska överleva.

Ronny är väl förtrogen med branschen. Född och uppvuxen på Styrsö i Göteborgs södra skärgård. En liten ö med 1300 invånare, där ett femtontal fiskebåtar hade sin hamn. 

– Idag är det bara en båt kvar. Den är tre gånger så stor, som de båtar som fanns förr, och ligger ute 365 dagar om året. 

1982, som en skoltrött 18-åring mönstrade Ronny på fiskebåten GG977 Danafjord och blev en av den åtta man stora besättningen. I regel låg dom ute och fiskade en vecka sträck men ibland blev det två veckor om de åkte till Östersjön. Redan på den tiden var fisket både hotat och reglerat. 

– Efter 60- och 70-talet var det fiskestopp på sill i Nordsjön, säger han och berättar att näringen hade gått igenom ett stålbad på 70-talet.

Efter ett par år till sjöss sökte han ett sommarjobb i fiskehamnen i Göteborg.

– Tanken var egentligen att jag skulle börja plugga efter sommaren men jag blev kvar, konstaterar han en sådär 32 år senare. De första åren jobbade han med att skära fisk och packa beställningar men efter att ha skadat benet i en fotbollsmatch fick han istället rycka in på kontoret och började jobbade med både försäljning och inköp. 

Även på den tiden skulle fångster rapporteras in, men en del gick vid sidan om.

– Idag är inrapporteringen mycket mer kontrollerad. Jag tror att det är bra även om det kräver mycket administration, säger Ronny och tillägger att exempelvis MSC också skärpt sina krav för att båtarna inte ska fiska mer än sin godkända kvot.

Ett första steg är att MSC-certifiera sig. Då är man på tåget. Ju fler vi är som kliver på desto större svängarm får vi och kan påverka branschen

Regelverket är komplext och ifrågasätts ofta av yrkesfiskarna.

– Ta pigghaj som exempel. Den är rödlistad i Sverige och Danmark. Norge tillåts dock en bifångst på upp till 15 procent om den fiskats med garn eller krok. Och de får sälja den i Sverige, säger han. 

Vill man ta miljömedvetna beslut räcker det inte alltid med att ha koll på arter. 

– Uern är rödlistad i Sverige men godkänd om den kommer från nordnorge. Den finns till och med som MSC-märkt från Island, säger Ronny. 

Hälleflundran är rödlistad men den odlade är på gula listan. Östersjötorsk-en är röd men den från Barents hav är MSC-märkt. 

– WWF och MSC gör ibland lite olika bedömningar men de är inga idioter. Se på vad som hände med Newfoundland*. När jag var liten kunde jag gå ner till bryggan och fånga en två kilos torsk. Det går inte idag. Den är inte kvar. Det beror inte på att den flyttat utan på grund av att vi fiskat för mycket. 

Vilken är Fiskhallen Sorundas svåraste utmaning?

– Påverka våra kunder. Vi kan ställa krav på våra leverantörer och vara tydliga med vad vi vill men vi måste få våra kunder att förstå att man inte kan jobba med all fisk tolv månader om året, säger Ronny.

Så vad kan man göra som restaurang?

– Ett första steg är att MSC-certifiera sig. Då är man på tåget. Ju fler vi är som kliver på desto större svängarm får vi och kan påverka branschen. 

Sedan är det naturligtvis viktigt att alla tänker till. Och det gör ju många redan. Ställ frågor till din leverantör. När ska jag jobba med vad. Fråga vad som är hållbart.